Europa 2010

En första ensamresa i Europa, jag och pärlan tog en sväng genom Sverige och skåne ner genom Tyskland, Luxenburg, Belgien, Nederländerna och tillbaka genom Tyskland och Danmark. En test för att se om jag klarade av att åka själv.


Resultatet blev obotlig resfeber ...

Avfärd:
Semestern inleddes med värmebölja och jag hade en ide om Skåne och Europa. Så mycket mer än så var inte planerat. Det hade ju fungerat året innan i Norge och värre vägar än så borde man inte stöta på tänkte jag ;-)

Saft och gjort, packväskor och GPS åkte på och sen iväg snabbt innan tanken hann ifatt.


Blekinge avverkades i snabb takt, tältet åkte upp på en camping utanför Bergkvara och sen tog jag alla vägar längs vatten som gick att hitta.

Nya lärdomar:
Konservöppnare inköptes längst ut på Hästholmen utanför Torshamn

Hur kan man åka iväg utan en konservöppnare? Vita bönor i tomatsås är hårdsmälta utan öppnare så kvällen inleddes med ett besök på krogen i syfte att få upp burkelendet ;-)

Nästa issue var telefon/kamera/internet...

Ny mobil inköptes på Elgiganten i Karlskrona, den gamla N95 gav upp efter första tältnatten. Den var lite känslig redan innan och började bete sig som ett flipperspel av fukten i tältet. Eftersom jag behöver telefonen till i stort sett allt behövde jag köpa ny pronto. Det blev Samsung galaxy som precis kommit ut på marknaden.

Killen i butiken fick förvånat fixa telefonen och sen iväg, tjohoooo!!





Skåne
Vilken underbar landsdel. Jag ställde GPS:en till "närmaste vägen" och fick se en hel del.
Brösarps Backar, Kiviks marknad, Åhus, oändliga majsfält, märkliga hus och hur mycket himmel och hav som helst.

Kan varmt rekommendera Nybrostrands Camping utanför Ystad, vilket ställe.






Morgondopp!!

Det blev några dagar i Skåne, jag kommer tillbaka var så säker!




När Skåne tar slut....
Torsdag morgon kändes det att nu är det dags ... att ta språnget ut i det okända. Jag har inte kört i Europa  förut och endast åkt med andra  i bil och buss.


Dagen inleddes med ett försök att ta en dusch, synd bara att de tog femkronor och jag saknade växel! Inte en kotte i närheten kl sex på morgonen. 
Hur kommer man vidare ... jo man köper en biljett!


Väntetiden tillbringades på MC-donalds utanför incheckningen i Trelleborg. Eftersom jag är så noga med förberedelser inköptes ett par kartor över Tyskland och Österrike och ett par timmar gick i flitigt kartläsande och funderande på vart tusan jag skulle åka ;-)


En tanke var att åka tillbaka till Österrike som jag förälskat mig i tidigare, raskt lade jag ihop en plan med små trevliga vägar från Rostock ner till Insbruck med vila ungefär halvvägs. 

Vid kajen hittade jag ännu en tjej som är mån om välplanerade rutter, hon kom från Öst och har kuskat runt i Sverige på hojen intill. Efter ett par välriktade knuffar hoppade även denna pärla igång. Tuff brud ;-)

Efter en lång väntan kom färjan och vi åkte ombord. På kajen träffade jag ett par som också var på G ner och tjejjen blev intresserad av min resa därför att hon och pojkvännen skulle dela på sig efter ca en vecka och åka åt varsitt håll. Vi tog varandras mobilnummer och därmed hade jag fått en ny vän som jag då inte visste om. Så det kan bli!





















Fastsurrade hojar på rad.


Ekonomibiljett på färjan mellan Trelleborg och Rostock innebär att man rusar med full fart upp i salongen och paxar en soffa eller fotölj.
Nästa gång tar jag sovsäck istället men det är lätt att vara efterklok. Folk ligger lite hur som helst och jag var inte sämre. En veckas saltvatten och frånvaro av dusch gör en inte så kinkig. 

Rullade ihop mig som en kanelbulle i understället och njöt av att vara på väg.




Söderut nästa, eller var är alla blomlådor?

Väl iland i Rostock styrde jag kosan söderut, efter ett par mil blev det landsbygd och någon timme senare började jag fundera. Hur är det egentligen, enligt säkra källor var Tyskland tättbebebyggt där den ena byn avlöser den andra. Det skulle finnas en uppsjö av allt man behöver ...

Nja nu vet jag att det beror på var man håller till, nu vet jag att gamla DDR har kvar sin särprägel. På många ställen verkar tiden ha stått still. Väljer man småvägar får man se långa alléer mellan oändliga vetefält och små byar med tegelhus tätt tätt och mer sliten kullersten än man visste fanns.

Bensinmackar finns men de ligger inte direkt synliga utan man får ofta "titta runt hörnet" så dyker de upp. Ett tips är att tanka när det går om man inte har järnkoll på mätaren. Min mätare var inte helt pålitlig den sommaren så jag vågade inte chansa. 

Minnesvärt var den urgamla macken där man blev bjuden på kaffe i äkta lövtunn porslinskopp och fat. Dekoren var nött men det syntes att den vårdats med omsorg under lång tid. Kaffet var hemskt men tanten var hur rar som helst. Hon och en chaufför försökte ivrigt visa vägen med hjälp av en blandning mellan tyska och ryska och vilt pekande på kartan. 




Min plats på kartan:

Resultatet var Wernigerode längre västerut i tyska Harzområdet. Vilken underbar plats, jag föll pladask.






Det är visst marknad
jämt här


Men vänta nu
kom jag från höger
eller vänster


Hem ljuva hem


Lite kaffe kanske?
Turistbyrå
Ringa hem
kanske?




Det finns slott här också ;-)

Sagoslott

Middagen är serverad

Väktare

Toalett behöver
man annars
dör man





Åsså vidare:
Bara så vackert




Här kan man
drömma sig bort

Det fanns ett litet gulligt Internetcafé här som tur var, en snabb koll på väderkartan visade att att det inte var läge att tänka på Österrike den här gången. Max 14 grader och spöregn minst en vecka lät inte så inbjudande. 


Det fick bli en helomvändning, vad sägs om Mozeldalen?

Sagt och gjort, på med väskorna och iväg!

Många slingrande vägar och äventyr senare hamnade jag i ....







Nürburgring:

Vilket ställe ;-)

Helt fel hoj på ett sånt ställe. Hade varit perfekt med lilla Yamman här men saker och ting blir vad man gör det till....

Cirkus för barnsliga grabbar
och tokiga tjejer
Ett dygn med racercirkusens guld-
gossar. Här finns hur mycket pengar
som helst. 




Vattenhålet för stora små pojkar:






Sådärja:

Kylarslangen ville inte hänga med längre, jag fick problem redan på vägen mot Koblentz och den gled iväg längre och längre hela tiden. Första gången gick det att dra ihop den men efter det var den så slut att jag inte ville få hett vatten på benet. 

Pärlan fick åka på verkstad och en ny slang fanns på plats, glad blev jag för de trodde först att det skulle ta en tre fyra dagar att få hem grejorna.

En halv dag gick åt till mekande, transport till verkstaden med trevlig kille som absolut inte pratade ett ord engelska. Armar och ben och en hel del viftande och visslande gick åt. Han hade gett sig den på att laga hojen på plats men jag visste ju att det inte var någon idé för så fort slangen blev varm så blev den hal och mjuk som ett gummi ;-P 

Jaja efter ett tag fattade han galoppen och vi kom iväg.

Det fanns fler som ville vara med, tänk vad killar tycker det är skoj med bärgningsbilar! De stod i kö för att få skjuta och knuffa upp hojen på flaket, skönt för mig för jag var lite hungrig. På så sätt hann jag med en fika också :-)





Mozel:


Dalen som ger dig ro, kan inte säga annat. Vinrankor och gamla hus med blomlådor var du än ser. Ovanför i stort sett varje by ligger ett slott. Klimatet är varmt och fuktigt och därför är det varmt även om regnet står som spön i backen.



Man kan gott tillbringa ett par veckor där och bara hämta andan, byarna ligger tätt efter varandra och de flesta pensions har möjlighet att låsa in hojen över natten. Jag gjorde Mozel två ggr på rad. Först tog jag in i en liten by som heter Alken. Tiden gick och jag strosade runt i byarna och upp på bergen runt om. En måbraperiod i livet utan någon som helst plan.

Därefter kom min nyfunna väninna ikapp, jag vände tillbaka och hämtade upp henne i Koblentz och sen gjorde tog vi samma väg igen längs floden. Eftersom vägen går på bägge sidorna kan man åka på ena sidan först och sen byta sida och därmed se nya saker ;-)










Ibland får man en vinstlott och ibland vet man inte riktigt vad man fått ;-)


Den här lille mannen dök upp en kväll nere vid floden när vi hade börjat titta runt efter natthärbärge, priset var utmärkt men när vi hade hämtat hojarna sprang gubben som en hare bort från floden och uppför smala gator. Vi for efter för att inte tappa bort honom och längst upp mot berget öppnar farbrorn en liten port och Marie-Louise försvann ner med sin hoj. Ja vad gör man ... gatan var brant och hal så jag åkte ner jag med. 


Det var det äldsta och mest orginella stället den resan.  De är väldigt regigösa (katoliker) och det märks ju längre västerut man kommer, här fick vi sova och äta likt ikoner *Ler


Möblerna måste varit hur gamla som helst och hämtade från något slott, bara garderoben i rummet hade rymt ett fotbollslag. Allt var urgammalt utom badrummet, vilken tur att tyskarna gillar riktigt bad ;-)

Efter en lite märklig kväll med öl och väldigt genuin mat nere vid floden (vi vet inte riktigt vad det var) så sov vi gott i mausoleumet.



Mozeldalen är en plats jag kan återvända till flera gånger, är man på väg söderut kan man gått ta vägen förbi och få en välbehövlig paus från stress och krav. Det finns campingplatser och pensions i stort sett överallt och vädret är skönt även om solen inte lyser. Dalen har ett närmast tropiskt klimat som lämpar sig bra för vinodling. Ta av i Koblentz och följ floden tills du kommer till Luxenburg. 

Vi valde att se Luxenburg (häftigt) och åka vidare in i Belgien via Bastogne och vidare åt nordväst. 

Belgien är ett vackert land på sina ställen med rena sagolanskapen längs floderna.






Det där med Franska är inte riktigt in grej. Tyskan går an men här stämmer inget. En rätt kul sak inträffade i en liten by där vi före byn kom till en rondell där det stod en bock uppställd med en lapp. Bocken täckte inte hela vägen och jag kunde inte lista ut vad det stod. Asch det var nog inget viktigt så vi åkte vidare in i byn och blev varse att det förmodligen stått "Ta en annan väg för här är det cirkus i stan".

Vi fick kryssa igenom cirkusvagnar och all möjlig bråte som flyttades undan i en hast så att vi kunde komma förbi ;-) Ingen blev sur utan de tyckte väl vi var ett par knasiga turister som inte visste bättre och det var ju sant!



Parkering kan man få på de flesta hotell och pensions, det är dock ofta bra att kolla av vad de erbjuder i förväg. Ibland kommer man in men inte ut och en hoj väger minst 200 kg. Mer än en gång har jag haft nerverna på helspänn innan tjej och hoj är ute och iväg igen.

Javisst har vi
plats för era mc
Vi låser in dem på
bakgården ... jojo

Kvällsprommis i
Bastogne
Frukost med hojar i
säkert förvar
Efter Belgien valde vi att dela på oss igen, vi hade olika mål och jag är glad än idag över att jag fick lära känna  Marie-Louise. det är så med resor man hittar vänner man inte visste man hade.

Så småningom vände vi hemåt pärlan och jag

Resten av resan gick genom en del av Nederländerna och en rejäl sväng åt fel håll ... Ruhr i östregn kan man undvika om man har vett i huvudet vilket undertecknad inte har. Det blev en del kryssande längs landsbygden och när jag ledsnade på den så tog vi autobahn wrrroooommmmm!

Minnesvärt är belöningen efter 80 mil i sadeln, en chokladbit på kudden. Jag gillar tyska husmödrar ;-)

Annat kul är kvällen jag tillbringade på en rejäl pub där man firade veckans pokerkväll. Middagen avåts med en samling blyga och rödbrusiga mammas gossar som spelade kort och drack öl och inte vågade se på gästen utan att örsnibbarna blev knallröda!


Mot Sverige

Därefter blev det plattan i mattan hemåt, sista biten av Tyskland och därefter Danmark gick i ett. Därefter tog vi Öresundsbron och landade i Malmö lagom till kvällen.

En snabb rundringning i Skåne visade att allt var fullt. En glad smålänning erbjöd mig ett lyxtält för 500 pix!!! Ibland undrar man hur saker är funtade så jag tackade för mig och körde av vägen vid Lomma camping.

Till en början tänkte killen på campingen ta en halv förmögenhet för tältplats men jag snackade ihop mig med hans kollega om att få ställa upp tältet för en hundring. Resten betalade jag av genom att prata lite färdplaner med kollegan som skulle ner till Europa i september. Bra byte ;)



Det finns inget som går upp emot en natt i tält, här sover man som en prinsessa!


Snipp snapp snut så var sagan slut
















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar