tisdag 22 augusti 2017

Utflyktstips Lurö

Vänern har länge varit lite av en vit fläck för mig, en sjö rätt och slätt. Vacker utsikt från Kinnekulle och likaså från Läckö slott. Utöver det så har jag inte vetat så mycket om vår största insjö.

Då kan det vara dags att göra något åt det så nästa tips gäller Lurö, en av hundratals små öar placerad mitt i Europas största insjöskärgård. Man tar båten dit och därefter är det semester. Det finns både vanliga turbåtar och båtcharter från flera hamnar så transporten löser sig. Jag kan rekommendera Sune som driver båtcharter i området :-)

På ön finns det överraskande många vandringsleder och blir det varmt är det bara att hoppa i sjön. Det kändes som att vi vandrade från den ena ensliga badviken till den andra. allt är välskött och torrdass och bänkar finns utställda här och där i skogen. Helt otroligt och unikt men det är Luröskärgårdens natur och kulturförening som idéellt sköter underhållet.

Förutom Lurö som jag gillade skarpt kan man faktiskt öluffa här, numera kan man åka från ö till ö i Kristinehamns skärgård för vandra, bada och tälta. Överlag tror jag att det är ett vettigt alternativ mot överbefolkningen på andra ställen.

Vi valde att bo på gästhärbärget och jädrars vilken avkoppling, hundvänligt och mysigt! Åker man lite utanför säsong får man ofta huset för sig själv och så även denna gång.



























 Om vi åker hit igen ska jag kolla om man får ha hund med sig i en av stugorna för då rår man sig själv helt och hållet...skönt :-)































Utemiljön är helt ok :-)




 Bastu att hyra

 Utskten från frukostbordet är helt ok











Bozz väljer ett hörn att hålla sig till i köket, han stannar kvar där så länge vi har kökstjänst. Det underlättar jättemycket. Det är också skönt att han vant sig vid att ligga stilla vid bordet när vi äter ute, jag försöker ha honom med på så många olika ställen som möjligt och jobba med avslappning för det tjänar vi på bägge två.



































Den bästa belöningen är en hund som lugnt tar en tupplur utan att störas av omgivningen. Det är dock ingenting man får gratis, speciellt inte med en så utpräglad vall och vakthund som Bozz. Hans uppgift i livet är att hålla koll på omgivningen och se till att flocken är samlad, det tar han på största allvar.



































Bättre reskompis kan man dock inte ha, han har hängt med i alla väder sedan valptiden och är van vid många olika miljöer. Några saker har varit extra bra och en av dem är att han dricker ur min hand. Det är inte självklart, fler andra hundar har vägrat och det kan bli problem om man inte har vattenskål med sig. Det kan vara så att man är ute och inte vill att hunden ska dricka ur sjö eller pölar, då delar vi på vattenflaskan. Självklart kan man ha speciella flaskor och ihopfällbara skålar till hunden (finns i handeln) men jag föredrar att inte vara beroende av en massa extra utrustning. Handen har jag alltid med och oftast en vattenflaska.


Fler bilder kommer i ett annat inlägg, ha så gott

















































måndag 14 augusti 2017

När är en melon mogen?

Nya lärdomar!

Apropå onödigt vetande så undrar jag när en melon kan betraktas som mogen?

De växer och blir större och jag gillar att gå ut en sväng sent på kvällen och plocka något ätbart, sitter en stund och försöker räkna paprikor eller lista ut hur många olika sorters Aubegine det finns.  

Att det är mysigt att tillbringa en stund på morgonen här det är ganska självklart men kvällen är underskattad. När jag hade plats för alla sektioner fanns det plats för fåtöljer och bord men nu är jag glad att jag lyckats pressa in en stol i ena hörnet. Några ljuslyktor så är augustinatten räddad.

Men som sagt när kan jag skörda min första melon?

Tja det är väl som så mycket annat, den som lever får se. Vi väntar väl lite till!




torsdag 10 augusti 2017

Stekenjokk en plats att stanna kvar på

Det luktar gott bara man kommer dit, en speciell doft som jag inte riktigt kan placera. Stekenjokk är lätt att nå via Vildmarksvägen, sträckan är bara öppen på sommaren pga all snö och det är helt klart värt att ta den vägen om man gillar fjällmiljö.

Det är en av Sveriges högst belägna vägar (876m), och tidvis kan det bli riktigt ruskväder. Det svenska rekordet i medelvindhastighet sattes här med 47,8 m/s i januari 2017 och stormen Hilde slog novemberrekord med byar på 56 m/s. Det är inte småpotatis och då kan det nog vara bra att hitta en sådan här nödstuga.

Platsen är unik men flera hot finns, äggtjuvar har plundrat värdefulla bon, man vill öppna en stängd gruva och rävskabb bröt ut för ett par år sedan. Länsstyrelsen har planer på ett naturreservat, jag har inte koll på hur långt fram den planen är men känner att det är enormt viktigt att området får allt skydd som går.

Jag brukar föredra platser som är lite svårare att nå, som att målet blir mer värdefullt när man har behövt kämpa lite för att nå dit. Stekenjokk behövde däremot inte ta den omvägen till mitt hjärta det räckte gott att kliva ut i friska luften, sträcka på sig, vifta undan en mygga och börja gå.



Stanna kvar, slå upp tältet och upptäck världen.

























































Utflyktstips Västanåfallet

Det är något speciellt med strömmande vatten.

Vad är det som lockar? Något är det och jag är inte ensam om att dras dit som en magnet. Förr betydde det att man på olika sätt kunde dra nytta av kraften, ett sågverk eller en kvarn kunde byggas där vattnet forsade fram. Björnarna gillar när maten i form av lekande laxar hoppar rakt upp i munnen på dem, tja möjligheterna är många.

Vi andra nöjer oss med att fascinerat studera strömmarna som far förbi, jag kan sitta länge och bara njuta.






































Västanåfallet ligger i Viksjö längs väg 331 cirka 3,5 mil väster om Härnösand. Skylten är väl synlig och passar utmärkt som rastplats på vägen.

Platsen är otroligt vacker med över 90 meter i fallhöjd, bruksmiljön och naturreservatet erbjuder en hel del att upptäcka. Mer info på länsstyrelsens sida här

Det finns vandringsleder, ridning, cafe, boende, butik, toaletter och mycket att se på plats. Så här efteråt kommer jag ofta på att man skulle tagit lite mer bilder på omgivningen men vi var varma och trötta så mat blev prio ett just då.

Det är iallafall en plats jag gärna återkommer till.













































































































Det är inte alla som gillar vatten :-) den här killen avskyr vatten och speciellt vatten som "anfaller" och stänker ner honom.

Men ber jag fint så dricker han om än väldigt försiktigt hahaha!




































Men visst är han vackrast i världen! Ja det är han :)




























tisdag 8 augusti 2017

Hemma igen och maten växer fint

Det roliga med sommaren är att inte bara dammråttorna växer när man är borta utan också en hel del ätbart. Det har varit så torrt att gräset inte är något större problem, gult och torrt är årets färg på de flesta gräsmattorna i år.

Men grönsakerna gillar läget!

Man kan göra mer än att äta tomater, man kan försöka räkna dem också :-)






























 Lila aubegine

 Melonerna börjar bli ett problem jag råkade leda upp dem i taket och tänkte inte på hur mycket de kommer att väga. De kanske stjälper allt!

 Vit aubegine


Mystisk aubegine




Äppelgurka, en liten söt en som börjar ge frukt nu på sensommaren. De är små och goda men egentligen undrar jag varför jag planterade dem. Nästa år blir det mer av vanlig gurka som ger större utdelning.