måndag 24 februari 2014

Bildtime

Det gångna året blev annorlunda än jag tänkt mig och en sammanfattning kan väl vara att jag tagit det lugnt, rejält lugnt. Det var tvunget att dra i handbromsen och börja tänka på vad som egentligen är viktigt och vad man faktiskt kan låta bli..

Det går att strunta i en hel del när det kommer till kritan. Som omväxling har jag efter tiden i Indien inte rest jorden runt och letat efter nya intryck och jag har inte jobbat vettet ur både mig själv och min omgivning. Däremot har jag tagit en hel del bilder eftersom det är en sak jag inte kan låta bli.

Hade först en idé om att öppna en separat blogg med bilder vartefter de redigerats men efter en funderare låter jag bli och lägger upp lite olika kategorier här istället. Mindre jobb och den som inte är intresserad kan ju låta bli att kolla.

Det blir förmodligen en salig röra. En kategori är Pommern, där kommer det att dyka upp en hel del. Det är min vän och hennes sambo som bor mitt i paradiset. Det bästa jag vet är när de vill ha ledigt och sticka iväg för då får jag alla djuren för mig själv och inte ens telefonen når fram ;-)

Vad händer 2014? Svaret är att jag vet inte, har faktiskt ingen aning. Hojåka blir det iallafall, i någon form. Tiger väntar snällt i garaget och tältet hänger väl med som vanligt. Det får visa sig om det blir långtur(er) eller om jag nöjer mig med dagsturer, där får orken styra. Det finns ju några saker ogjorda bland annat Nordkapp och Transylvanien. Båda ska upptäckas och och jag litar på att jag känner på mig när det är så dags. En gammal dröm är också att gå Pilgrimsleden El Camino de Santiago. När jag tar tag i de här rätt spretiga drömmarna får visa sig, allt har som bekant sin tid.
Just nu behöver jag tid att bara få vara, här och nu.

Ofta tänker jag att saker och ting ofta kan te sig lite olika beroende på hur man ser på det.
























Vad tänker vi nu, mat eller?























Yippi matdags eller vem släckte ljuset?



















Små killar gillar flickor, inget nytt under solen





Men hur tänkte ni nu?




















Livet blir ungefär så knasigt man gör det till


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar