fredag 28 december 2012

En liten känsla av frihet börjar glimta fram

Så smått långt ner i magen börjar det ... pirret!

Som sockerdricka

Långt inne

Varför reser jag?

Varför reser människan?

Det finns lika många svar som det finns resenärer, det jag vet är att jag reser för att jag kan. I mötet mellan människor och oväntade händelser befinner jag mig som mest i nuet.

Genom att resa själv är jag mer öppen för nya tankar och infallsvinklar. Upplevelserna finns kvar långt efter och jag känner mig rik när jag påminns om platser jag upplevt.

Det är också lättare att relatera till böcker och filmer när man varit på plats. Visst har Louvren ett skimmer av hemligheter efter Dan Browns Da-Vincikoden.






På Juldagen tjoade Ronja och Birk i Helvetesgapet så att stenarna föll ner.























Idag tittade jag på Fjällbackamorden via SvtPlay och påmindes om några underbara dagar på Västkusten.
Om detta berättade jag i Fjällbacka och Smögen 2012
























Serien Labyrinten som går just nu utspelar sig i Languedoc i södra Frakrike. Jag har läst boken av Kate Moss tidigare och blir alldeles varm i kroppen av att känna igen mig i miljöerna där. Det blev ju som sagt några dagars farande kulle upp och kulle ner med MC i nationalparkerna. Mer om detta i Pyreneerna och lite till 2012.


















Det mer sorgliga avsnittet är följderna av Tsunamin i Thailand. På plats blir man varse att tiden går men minnena består. För många känns det fortfarande som igår och jag har all respekt för var och ens upplevelser. Många återvänder år efter år och berättelserna är många och väldigt starka.

Den här båten kastades flera kilometer upp på land i Khao Lak, bebyggelsen såg ut som plockepinn och elefanter fick röja upp i förödelsen. Många människor dog när vågen sköljde över det mesta,




















Snorkla så hittar du världens underverk under ytan och klippväggarna fulla med minnes-plaketter när du tittar upp. Nere i Nai Harn vid Raway tillbringade vi några sköna eftermiddagar med mat för ett par tior och snorkling efteråt. Vi hamnade mitt i en filminspelning där de spelade in en tysk version av "Han träffar henne", tror inte vi kom med på bild ;-)


















Det känns bra att ha gått muren i Dubrovnic innan kriget förstörde delar av den, jag har åkt bil långt upp i bergen på dåvarande Jugoslaviska sidan och kikat ner på det då helt stängda landet Albanien. Dit fick man inte åka. Jag klev ur när bilen skulle vända för vem vill ramla utför där? Inte jag inte!

När jag köper en scanner ska jag scanna in bilderna som sitter prydligt i gamla fotoalbum. Då ska jag också ta upp bilderna från den första Norgeresan jag minns, barndomsresorna är preskiberade för där minns man endast spridda klipp.






Det jag också bär med mig är rikedomen av att finna nya vänner, ingen är glömd för ni har alla berikat mitt liv.

Vem minns inte "fyra kängor i alperna"

























En god soppa och en öl senare på hutten 1852 meter över havet upptäcker jag att tanten i hyttan sopade ur matliften och tog plats för en åktur.

Hu ... den går inte längs backen jag lovar! De kan gå flera hundra meter upp i luften på sina ställen.




























Ibland hittar man vännen på färjan ;-)

Några dagar längs Mozel och genom Luxenburg och Belgien blev det innan våra vägar skilde oss åt igen!




Vad blir det den här gången då?

Ja det får vi se

onsdag 26 december 2012

Det blev Jul i år också

Så är det, hur man än vänder och vrider på det så kommer julafton till slut. Hur man firar beror lite på omständigheterna. Många firar med familj och vänner, några viger dagen till att göra andra glada och håller öppet hus till mindre lyckligt lottade medmänniskor. Jag tänker också på dem som inte kan fira julen av andra orsaker, livet håller inte alltid reda på almanackan och då kan julen komma lite i skymundan för att det finns viktigare saker att ta hand om.






























Nu har Julen iallafall både kommit och gått och vi ser fram emot ett nytt år. Ungarna är underbara för att de är mina och dessutom lämnade de en stor ask Geisha till mig och kissen. Eftersom Nisse inte är så sugen på choklad behöver jag motionera hela året för att motverka skadan ;-)





















Vi tar väl en titt i vår magiska kula och försöker utröna vad det nya året har att bjuda på. Det jag vet är att jag ska jobba ett par dagar och sen ta mitt pick och pack och hoppa på flyget.
























Det vi vet är att vi lever nu, inte igår och inte imorgon för det finns inte. Det betyder att idag är dagen D när allt kan hända och vi ska inte fokusera så mycket på vad som hänt förut och vad som kan hända i framtiden.







För det är idag det gäller ;-)






torsdag 20 december 2012

Snart snart


Nedräkningen kan börja.

Pass - check
Visum - check
Flygbiljett - check
Cleartripkonto för tågbokning fixat- check
Hotell ett par nätter i Mumbay - check

*Packat - nej men det behövs inte så mycket. En rygga får duga. Jag hade gärna velat ha en bättre kamera den här gången men Samsung S2 och vattentäta Thailandskameran får duga.

*Klar med överlämning av allt jobb - aldrig ... men jag jobbar på det ;-)

*Lagat bilen - hyrbilen återlämnad och 1600 kr fattigare till självrisken mm. En ny bakruta stod inte på önskelistan det här året men nu sitter den på plats och vi slipper frysa :->. 

Ska kolla hur man tar sig från flygplatsen till hotellet mitt i natten, behöver checka in vid två/tre på morgonen så det vore bra att veta att det är möjligt.

Kom på att jag ska leta reda på en gammal jacka man kan slänga när man kommer till Arlanda och gärna ett par gamla skor som kan gå samma väg. Vem vill släpa på det i värmen?

Visst tusan så är det Jul också!

Tre julklappar inhandlade, snabbkassan stängde precis när jag kom fram. 

Det var bara två framför i kön, den ena hade handlat en sängkammare och den andra hade köpt ett kök!



















Livet är till för att levas och det är precis vad jag gör ;-)

Varje dag, det gäller bara att komma ihåg det.

tisdag 18 december 2012

Otippat ... eller vad du gör så stäng försiktigt annars vet man inte vad som kan hända!

En vanlig dag på jobbet och julhandel på vägen hem. Jo så var det planerat, det är ju jul har jag till min förskräckelse upptäckt.

Man ska köpa julklappar och pynta. Kylskåpet ska fyllas och kreativiteten flödar när alla spännande paket inhandlas. Alla får väl uttänkta presenter som jag letat länge för hitta just precis vad var och en vill ha. Till paketen hör också ett fyndigt julrim som vi högtidligt läser runt brasan.

Nja, det där med julen är skönt men jag skulle behöva lite tid för att fixa alla måsten, brasan och kärlek kan jag bjuda på och med lite gott i glöggen kan vi nog rimma ändå :-)


Så var det tänkt.


Men!


Då krävs det en bil och min bil gav mig en otippad överraskning idag.


Bakrutan exploderade/rasade in när jag stängde förardörren!!


Bärgningsbilen kommer snart hoppas jag, sist jag pratade med honom hade han kört fast själv utanför Flen.















söndag 16 december 2012

Väntans tider

Nu går tiden fort.

Hur ska man hinna allt?

De senaste veckorna har bara rusat fram, full fart på jobbet och snöoväder i kvadrat. Ena veckan till Stockholm med jobbet, vi hade planerat att ta tåget för att hinna jobba lite och ta det lugnt på vägen upp.

Den idén hade fungerat klockrent om snön hade väntat till en annan dag. Årets snökaos inträffade och tågen blev inställda, SJ satte inte in några ersättningsbussar på grund av att trafikläget var allvarligt. Vad gör man? Jo vi grävde med gemensamma krafter fram min lilla bil ur en snödriva, tankade och fyllde på spolarvätska och sen for vi iväg.

Jösses vilket väglag, det var full med snödrev. Lastbilar proppade igen alla större leder och personbilar låg i diket. När vi närmade oss Stockholm så stod trafiken helt stilla och vi tog beslutet att prova alla små vägar utan vägnummer (alla större vägar verkade blockerade). Min lilla bil ska ha all heder, han tuggade sig fram som en bandvagn och nya budgetdäck med dubb (däckis kommentar med rynkad näsa) fungerade klockrent.
Alla småvägar var oplogade och snön tog tag i underredet på bilen. Vi höll tummarna för att avgasrör och annat nödvändigt skulle sitta fast och släppte inte gasen förrän vi var framme på Kungsholmen.

Det blev en skötsam kväll med mat, dans och mingel och halv sju nästkommande morgon var jag i stort sett ensam i matsalen ;-) Därefter taxi till Cox & Kings för att leta reda på Visumet.

Bara säger det, ojojoj det var många som trotsat ovädret för att åka dit personligen. En dam kom med båten från Gotland, de skulle resa samma vecka och behövde sina Visum pronto. I övergången från TT service till Cox & Kings hade passen kommit på avväger. Historierna är många och jag hade på känn att vad som helst kunde gå på tok.

Till slut blev det min tur och, tja vad ska man säga. Först händer ingenting och sen ingenting, sen ber man att få "tala med ansvarig" och då minsann börjar det hända saker. De lovade att skynda på saker och ting och jag fick nöja mig med det så länge. Eftersom det var jag som körde fungerade det inte att slå läger där tills Visumet kunde hämtas på plats.

För att göra en lång historia kort ringde en tjej från Posten på tisdagen efter och meddelade att hon stod utanför mitt hus med ett pass i näven. Det förundrar mig att de fortfarande åker hem till folk utan att meddela att de ska komma, vem är hemma klockan 13,00 en tisdag? Vanligt folk jobbar då!

Hon lade kuvertet i postlådan och jag kunde lättat plocka upp visumet när jag kom hem.

Pust och puh ;-)

Lördagen efter kom ett mail från Cox & Kings med ett meddelande att de skickat iväg mitt Visum!!!
Vilken service ... eller ...?

Nu bär det av ner till Borås igen efter en slö lördag hemma, förra veckan gick det bra att köra så nu hoppas jag på samma tur ;)


Förmiddagsfika i Hötorgshallen, knallarna hade fullt upp i snön.














Takskottarnas säsong har kommit!














Lastbilar överallt, de flesta satt fast














Man kanske skulle bli ambulerande skovelförsäljare i storstaden ;-)





måndag 3 december 2012

Frusen Tiger!

Äntligen ;-)

Ut med det gamla och in med det nya ...

Gamla portar kan bjuda på rejäla överraskningar, den här brickan slungades med ordentlig kraft rakt i trävirket när sprinten gick av. Tur jag inte hann få upp porten mer för då hade den satt sig i benet. Brr! Sen har vi hankat oss fram med provisoriska lösninger, rejäla bultar och spännband kombinerat med en regel i trä för att få porten att rulla rakt och inte falla ner.

Sonen hade fått mitt jobbnummer med förmaning om att bara ringa när det var akut och det blev det ett antal gånger .. hem och lyfta upp åbäket!


















Men nu så är det klappat och klart.

En sprillans ny port sitter på plats, en fantastisk karl med snickarbyxor har slitit i femton graders kyla hela dagen och stackars Tiger har fått står ute och frysa under tiden, hela motorcykeln var täckt av frost.
















Även motorcyklar kan visst blänga under lugg men nu har han fått komma in i värmen och friden lägrar sig.


Jag fick en fjärrkontroll i handen och snickaren sade tack och bock och åkte sin väg.


Efter det trotsade jag kylan och gick en sväng med bästa vännen och nu har jag bytt en middag mot en motorvärmarkabel.

Det var ett mycket bra byte ;-)







lördag 1 december 2012

Hmm!

Börjar bli en aning fundersam, hur lång tid tar det att få ett visum egentligen!





















Ska upp till Stockholm i veckan på launch, en idé är att äta frukost tidigt dagen efter och sen hänga på låset för att få dem att skynda på. Visserligen är det några veckor kvar innan det blir kritiskt men jag är inte säker på att jag törs utmana ödet.

Oj!

Planering är a och o det har jag full koll på.

Mitt arbete bygger på att jag kan planera/strukturera och prioritera, sen planerar jag om samma sak femton gånger med olika varianter pga ändrade förutsättningar. Börjar fundera på om man inte skulle kunna frilansa och hålla kurser i snabba ryck :-))












Jag beställde ny garageport för länge sedan, sen har vi väntat och väntat. Därefter bestämmer vi ett datum och av någon outgrundlig anledning så händer något...

Hoppsan där dök en ny ort upp på kartan där vi ska starta upp. Det är bara att boka folk, lokaler, lägga en planering och köra igång. Inget konstig med det men där rök planeringen med garageporten.

Ny dag bestäms och vad händer då ...

Jo helt otippat kom vintern!
















Härligt med ljus och frisk luft men det blir en utmaning att röja ut alla prylar och baxa runt med motorcyklar i halkan.

Men å ena sidan ska det bli skönt att få i ordning på porten. Den gamla har verkligen gjort sitt! Ser fram emot att komma hem och bara trycka på fjärrkontrollen och sen köra in hojen direkt.

Å andra sidan har det varit bra motion att baxa upp och ned det gamla åbäket.








Pyntar dagen med en vinterbild jag tog nere vid sjön för ett par år sedan, nu är vintern här!