måndag 8 januari 2018

Det här med packning!

Jag är allvarligt fundersam över sakernas tillstånd! Människan är anpassningsbar det vet vi men av någon outgrundlig anledning tenderar åtminstone jag att tappa huvudet när möjlighet finns.

Dagens ämne handlar om packning som rubriken antyder, och flera gånger har jag smålett åt andra som släpat med sig en massa onödiga saker...och nu har jag trillat dig helt av egen kraft!!




Genom åren har jag minskat packningen successivt utan att egentligen sakna något, kör man mc eller åker flyg/tåg/båt/buss är det underbart att slippa släpa på onödiga prylar. Det som inte får plats i en ryggsäck eller packväska går att avvara.









Därefter hände något, jo jag blev med hund och hunden kan inte åka bakpå motorcykeln så då krävdes det en bil och efter det har förfallet bara blivit värre och värre. 

De första åren trängdes vi i en liten liten bil, billigt och bra med tältet och resten av packningen i bakluckan och hunden som sträckte ut sig i hela baksätet.








































Därefter blev det större bil med kombi och krok så att sötnosen sitter bra och ännu mer saker får plats :-)




























Och nu är det kört, ska vi bort ett par dagar så gör det inget om vi istället blir borta ett halvår eller så vad packningen anbelangar. Helt plötsligt är det nödvändigt att ta med sig en massa ombyten och prylar till både mig och hunden. Här snålar vi inte på selar, koppel, linor och extra handduk minsann däremot finns det en sak jag nästan alltid glömmer och det är min egen hårborste!

Hur kan detta hända gång på gång, det spelar ingen roll hur många som finns hemma. Den kommer inte med och så var fallet även denna gång. Nyår firade vi långt ut i skogarna och hårborsten lyste med sin frånvaro. Hade ingen lust att ge mig iväg och leta upp en affär bara för det. Risken var stor att det blev en rufsig nyår men konstaterade att det finns värre saker här i världen.

För övrigt blev det en väldig skillnad på Jämtland och Östergötland med bara ett par veckors mellanrum, skogarna här är vackra men slår inte fjällen och vidderna i norr. Längtar redan tillbaka!

Några bra saker med södra Sverige närmare bestämt Östergötland, jag trodde först det var Småland men upptäckte att Ydre kommun inte hör dit:

Goa människor
En avslappnad livsstil
Massor av mysiga stigar och små vägar att följa
Stora arealer med skog och sjöar
Det är tyst ute och inne för mobilnät och bredband fungerar bara ibland
Du pratar med dig själv och hunden...eller närmaste häst, get eller gris om du absolut måste prata med någon annan.

Och "krogen i skogen" det var spännande att fira nyår med hund och vilt främmande människor, rapport kommer senare.












lördag 16 december 2017

Vägtips och skog som skog...eller?

I Sverige har vi en jädrans massa skog för att prata klarspråk, det är knappt möjligt att undgå ens i storstäderna.

Skogen har alltid betytt mycket för mig, det bästa jag vet är att hitta nya platser där himlen bara bryts av berg, skog och sjö. Luften är klarare och allt känns bra, jag kan komma på mig själv med att jubla inombords, som en liten unge på leklandet.













Men det är stor skillnad på skog och skog, kör man genom landet och framförallt norrut så märker man skillnaden. Det börjar med en känsla av lätt obehag, träd och träd och träd passeras i timmar, det borde vara positivt men den konstiga känslan består. Efter ett tag faller pengen ner även för mig, skogen lever inte på det sättet den ska göra. Det mesta är planterat, snyggt och prydligt utan störande variation i ålder och artrikedom.





Eftersom jag oftast letar upp olika naturreservat och nationalparker blir skillnaden stor, värdet av biologisk mångfald gäller allas vår framtid. Där måste vi tänka om och skydda naturen i mycket större grad än idag.

Sverige är väldigt ojämnt befolkat, likaså vägnätet som ibland nästan uteblir. De flesta kör aldrig utanför bekvämlighetszonen och får heller aldrig uppleva alla otroligt vackra platser vi har.

Vägtips

Eftersom jag ofta kör mer med hjärtat än med huvudet så blir det ibland lite fel och ännu en vacker väg blir sedd och upplevd, denna gång väg 311 över Fjädervålen mot Tännäs med Sveriges högst belägna kyrka. Vidare går den över Flatruet och är Sveriges högst belägna allmänna väg (grusväg) med 975m. Vägen är ökänd på grund av dåligt underhåll och Tidningen Härjedalen har liknat den med "Kalle Ankas campingtur" så varför tar jag upp den?

Jo, om man tar sig tid och framförallt kör i dagsljus är det en njutning, ensligt och vackert. Marken är till stor del för mager för lönsamt skogsbruk och har därför fått vara ifred. Sakta ner och håll uppsikt över potthålen, bra övning om man har för tung gasfot. Det är gott och väl 10 mil till Tännäs så du hinner filosofera över ditt och datt. Jag var glad att jag tankat i tid och att däcken fixade snön, hade inte känts så bra att köra fast i mörkret.

De som bor där förtjänar självklart en vettig väg, det är långa avstånd. Vi andra kan ta det som det kommer och njuta av naturen. På grund av mörkret blev det inga bilder men lita annat fastnade på linsen.